|
|
|
Svensk mats framtid ligger inte inom lågpris
Dagens industri - augusti 2006
Hans-Olof Nilsson förbundsordförande Svenska livsmedelsarbetareförbundet
Svenska matproducenter ska skärpa sig och sänka priserna till internationella nivåer, kräver Icas koncernchef och hotar att sluta köpa svenskt. Men varför skulle den arbetsintensiva livsmedelsindustrin satsa på lågprisproduktion när det inte varit en lyckad strategi för andra arbetsintensiva branscher, frågar Hans-Olof Nilsson.
Svensk livsmedelsindustri står nu mitt uppe i en omstrukturering av samma karaktär som textilindustrin på 1960- och 1970-talet. Spelreglerna har förändrats kraftigt genom EU-medlemskapet och den alltmer globaliserade handeln med livsmedel.
Kenneth Bengtsson, vd för Ica AB, beskriver en del av problemet i sin artikel den 26 augusti.
Men Bengtssons perspektiv är alltför snävt och bygger på en skev konkurrens i handelsledet.
Handeln med dagligvaror behärskas i dag av tre stora block, Ica, Coop och Axfood. Icas marknadsandel är hela 43,8 procent!
Bitvis lyser också maktfullkomligheten igenom hos en som i stort sett behärskar halva marknaden.
Det är inte sannolikt att framtiden för svensk livsmedelstillverkning ligger i renodlad lågprisproduktion, dikterad av handeln, som Bengtsson tycks tro.
Varför skulle den arbetsintensiva livsmedelsindustrin satsa på lågprisproduktion när det inte har varit en lyckad strategi för andra arbetsintensiva branscher?
Hela livsmedelskedjan, från lantbrukens råvaruproduktion fram till konsumentens tallrik, har hittills varit tämligen skyddad från utländsk konkurrens. Så är det inte i dag, då norsk lax flygs till Thailand för styckning och sedan hem igen för att säljas. Samma sak gäller kyckling och andra lågprisvaror.
Den internationaliserade produktionen är en stor utmaning för en bransch som totalt sysselsätter 300 000 människor i Sverige – 55 000 i råvaruproduktion, 66 000 i industri, 84 000 i handel och 94 000 i restauranger och storkök.
Hur branschen klarar omställningen avgör naturligtvis pris, matkvalitet och hälsa för alla Sveriges invånare.
Livs har inte något färdigt recept för en lyckosam strukturomvandling. Men vi ser att delar av tillverkningen bevisligen har hög internationell konkurrenskraft.
Polarkakor och pepparkakor gör ett segertåg över världen. Vi ser en stor, i huvudsak outnyttjad, potential i svenska ostar. Vi kan bevisligen göra korv som kan konkurrera med de bästa. Absolut är ett av världens ledande vodkamärken.
Konsumenternas intresse för matkvalitet, delikatesser och nya produkter ökar ständigt. Men den allt mer centraliserade handeln motverkar en mer mångfasetterad livsmedelsproduktion.
Ica, Coop och Axfood tänker bara i volymer och priser. De släpper inte in mer än ett par leverantörer för varje varukategori. De manuella diskarna blir allt färre.
Delikatessdiskarna allt torftigare. Lokala specialiteter får inte en chans.
Får det här fortsätta blir livsmedelshandeln som McDonald’s – allt smakar lika överallt i världen.
Ska svensk livsmedelstillverkning utveckla internationell konkurrenskraft krävs insatser från alla i kedjan – jordbruket, livsmedelsindustrin, restaurangbranschen, forskningen (både inom jordbruk, livsmedelsteknik och medicin), staten och inte minst handeln.
Vi på Livsmedelsarbetareförbundet är övertygade om att Sverige även i framtiden kommer att ha en stark och konkurrenskraftig livsmedelsindustri. Globaliseringen skapar också nya möjligheter; det anser också industrins företrädare. Men den framtida livsmedelsindustrin kommer inte att se ut som dagens. Vi hoppas att fler än vi vill vara med och skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar strukturomvandling av den svenska livsmedelsindustrin.
"Delar av tillverkningen har hög internationell konkurrenskraft."
|
 |
|
|
|
