Slut ögonen och tänk dig ett köksbord i ett trångt och nerslitet kök med vedspis och de minsta barnens sängar alldeles intill (för värmens skull). Runt bordet sitter tio män, hungriga, besvikna och äntligen heligt förbannade. Deras låga lön är ett hån mot det slit de, under usla förhållanden, måste prestera tio timmar om dagen, sju da'r i veckan, och de lovar varandra att nu får det äntligen vara slut! 

Dyrt och heligt tar de varandra i hand på att ingen av dem någonsin mer ska arbeta för mindre än 22 öre i timmen - och aldrig på en söndag! Med det löftet har de bildat sin första fackförening. Som de förser med grunden till en konfliktfond genom att solidariskt lägga var sin tjugofemöring i den tomma kakburken på bordet. De inser att de från och med nu måste spara pengar för att stå starka om de ska lyckas med att få arbetsgivarna att acceptera deras krav.

Så blir kakburken med deras 2:50 kr i deras första Strejkkassa. Men en av dem är ändå osäker. Han har inget arbete och menar att kravet på 22 öre i timmen är för högt, att de måste nöja sig med mindre om han alls ska kunna få något jobb. "Det är kanske trots allt bättre med lite betalt än inget alls" resonerar han.

Då tar en av de andra upp en hel krona och lägger i sin urdruckna kaffekopp och ställer den bredvid kakburken mitt på bordet. Så blir den urdruckna kaffekoppen med enkronan i deras första Arbetslöshetskassa. De övriga åtta lägger solidariskt till var sin krona. Kollegan utan jobb slipper, det är en självklar del av solidariteten.

Nu tar de fram ett ovikt pappersark, bleckhorn och penna, och skriver ner sina krav. Punkt för punkt. Därefter går de till sina respektive arbetsgivare och kräver deras underskrifter. Flera arbetsgivare tvekar, tycker att det är alldeles för hög lön. De förhandlar och kommer slutligen fram till en lön på 20 öre i timmen, inget arbete på söndagen.

De har genomfört sin första förhandling, det ovikta pappersarket är deras första Kollektivavtal. Det är detta som är den grundläggande idén för en fackförening: det gemensamma löftet att inte sälja sitt arbete till mindre lön än den vi gemensamt har kommit överens om.

Vad det ska handla om nästa sekel är upp till er som är unga medlemmar idag att komma fram till. Men en sak är säker: ni har en fantastisk plattform att arbeta vidare ifrån, lagd under hundra år av miljontals kamrater i solidarisk anda!

Till det som de tio kamraterna lade grunden för runt köksbordet för över hundra år sedan har lagts många erfarenheter och insikter. I takt med det har fackföreningsrörelsen vuxit fram och kan idag utan överdrift sägas vara världens största fredliga nätverk!

Bland det första den mycket unga fackföreningsrörelsen insåg var att man måste påverka politiken för att förändra villkoren inte bara på de enskilda arbetsplatserna utan i hela samhället. Därför bildade de 1889 Sveriges idag äldsta existerande parti: Socialdemokratiska Arbetarepartiet.  

Det förklarar fackföreningsrörelsens naturliga koppling till partiet.

Den första skyddsvallen: Politik för full sysselsättning
Vi betraktar arbetslöshet som ett slöseri med mänskliga resurser. Dessutom bryter det ner självkänsla och ekonomi hos den det drabbar och hotar därmed allvarligt det gemensamma löftet. Arbetslösheten som fenomen bidrar till att pressa ner lönerna för alla. Att alla ska ha ett arbete är grundläggande för frihet och ett bra liv.

Den andra skyddsvallen: Arbetsmarknadspolitik
Som kort uttryckt syftar till att utveckla och utbilda människor som blivit arbetslösa så att de kan träda ut på arbetsmarknaden igen. Vid stora strukturomvandlingar, till exempel det som har skett inom varvsindustrin, måste människor skolas om för att kunna ta arbete inom andra områden.

Den tredje skyddsvallen: Arbetslöshetskassa
Det ideala är givetvis att ingen behöver utnyttja den men självklart måste den finnas. I tider av hög arbetslöshet har vi inte haft pengar till att låta alla arbetslösa omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Då är a-kassan ett viktigt skyddsnät. Principen bör vara att den som tvingas använda sig av a-kassan ska ha nästan lika hög ersättning som den lön man normalt har. Arbetslöshet får inte innebära att människor tvingas gå från hus och hem för att överleva, det måste vara en självklar rättighet att få behålla en normal standard även under tider av ofrivillig arbetslöshet. Det bibehåller dessutom en för samhället värdefull köpkraft och sist, men inte minst, vi riskerar inte att arbetslöshet driver människor till att sälja sig på arbetsmarknaden för underbetalning.

Den fjärde skyddsvallen: Arbetsrätten
Arbetsrätten är de lagar som finns på arbetsmarknadens område. Dels lagen om anställningsskydd, dels medbestämmandelagen, men det finns ytterligare några lagar till.

Lagen om anställningsskydd säger att en arbetsgivare inte kan säga upp någon utan saklig grund. Arbetsbrist är saklig grund, men arbetsgivaren kan inte välja fritt vem som ska få sluta ens då. (Om du inte arbetar på en arbetsplats med mindre än 10 anställda. Då får arbetsgivaren göra två undantag utan att ange något motiv för det.) Lagen anger turordningsbestämmelser där den som har kortast anställningstid får sluta först. Avsteg kan göras om arbetsgivaren och fackföreningen är överens om det. Dessutom har den som är uppsagd på grund av arbetsbrist företrädesrätt till ny anställning under nio månader om behov uppstår. Alltså kan inte arbetsgivaren säga upp anställda ena dagen och anställa nya dagen därpå.

Medbestämmandelagen ger oss rätt att teckna kollektivavtal och att gå ut i strejk om det behövs för att träffa avtal. Lagen ger oss som facklig organisation förhandlingsrätt och arbetsgivaren har information och förhandlingsskyldighet om det sker förändringar på arbetsplatsen.

Det finns krafter i samhället som vill göra genomgripande förändringar av arbetsrätten. Flera borgerliga partier med Moderaterna i spetsen har skrivit motioner till riksdagen där de vill förändra lagstifningen i grunden. Delvis har de lyckats med hjälp av Miljöpartiet då de fick igenom att arbetsgivare med färre än 10 anställda får göra undantag från turordningsbestämmelserna för två personer. Men de vill göra fler förändringar, både urholka anställningsskyddet och begränsa vår strejkrätt.

Den femte skyddsvallen: Kollektivavtal
Avtalen anger bland annat lägsta lön och i övrigt de villkor som ska gälla för alla inom samma avtalsområde. Med stöd av kollektivavtalet kan den enskilde medlemmen svara en arbetsgivare som vill förhandla ner hennes/hans lön att "tyvärr, jag bryter inte det löfte jag gett mina kamrater och de bryter det inte gentemot mig". Hur löftet ser ut i kronor och ören kan du läsa i kollektivavtalet.