1950 Koreakriget bryter ut.

1951 Tre veckors semester.

1951 Kollektiv olycksfallsförsäkring beslutas vid 1951 års kongress.

Den stora konflikten

Det samhällsekonomiska läget i början av 1950-talet bäddade inte för förhoppningar om förbättrat löneläge för livsmedelsarbetarna.

Koreakriget orsakade en kraftig inflation, ett uppenbart hot mot den fulla sysselsättningen och löntagarnas reallöner.

1954 Fri nordisk arbetsmarknad.

1955 Allmän sjukförsäkring.

1956 Socialhjälpslagen.

Livsmedelsindustrin moderniseras och storskaligheten ökar.

Enligt förbundet var lönen och pensionsfrågorna de viktigaste. Allmän sjukförsäkring hade nyligen införts.

Välståndet ökade, allt fler arbetarfamiljer kunde nu skaffa sig bättre bostäder och kanske både en "Folka" och TV.

Kvinnorna "lockas" ut på arbetsmarknaden och andelen kvinnor stiger inom förbundet. Under de närmaste åren kommer dryga miljonen kvinnor ut på arbetsmarknaden, huvudsakligen inom den offentliga sektorn.

Produktionsmetoderna inom livsmedelsindustrin rationaliseras, stora kapitalintressen får upp ögonen för livsmedelsindustrins framtidsmöjligheter: efterfrågan på industriproducerad mat ökar i takt med att kvinnorna börjar förvärvsarbeta.

1957 Folkomröstning om ATP.

1958 Arbetstidsförkortning 45 timmar.

1959 ATP-reformen. Ökad centralisering, även lokalt.

Välståndsutvecklingen blev allt tydligare under 50-talet.
 

Den fackliga aktiviteten var på tillbakagång, vilket skapade problem i framförallt de små avdelningarna som fortfarande var hänvisade till att sköta administration och verksamhet med frivilliga krafter.

Det knakade i fogarna, då många av de aktiva fick svårt att på sin fritid hantera de växande fackliga uppgifterna. Fortfarande fanns det frivilliga krafter som åtog sig uppdrag som uppbördsmän och styrelseledamöter.

Många av dem arbetade också som bokombud för Folket i Bild m.m.. Tidsandan gjorde det emellertid allt svårare att upprätthålla dessa för rörelsen så viktiga uppgifter.

Nu när bilen och TVn gjort sitt intåg blev det allt svårare att engagera de yngre att ta över de äldres fackliga vedermödor. Fackföreningsrörelsen blev varse problemet.

I slutet av femtiotalet startades en brett upplagd medlemskampanj i form av studiecirklar under namnet "Medlem möter upp".

Studieverksamheten utvecklas kraftigt och blir allt mer omfattande i jämförelse med förbundets tidigare låga intresse. Framförallt är det kursverksamheten kring ackordsfrågorna, men också om företagsnämndsverksamheten och arbetarskyddet.

Även speciella kvinno- och ungdomskurser började arrangeras i förbundets egen regi.