Livs.se

6 månader sedan

Parterna har träffat överenskommelse om strejkrätten

Tillsammans har parterna på svensk arbetsmarknad kommit fram till en lösning som inte skadar löntagarnas rätt att strejka samtidigt som den typ av konflikter vi sett i Göteborgs hamn inte längre blir möjliga.

– Överenskommelsen inskränker inte vår rätt att strejka för att få till ett kollektivavtal och den rubbar ingen maktbalans på arbetsmarknaden, säger Eva Guovelin, Livs förbundsordförande. Som parter tar vi vårt ansvar och det är det som är styrkan i den svenska modellen.

Förslaget innebär att det inte längre blir tillåtet att vidta stridsåtgärder som inte syftar till att uppnå kollektivavtal. Förslaget påverkar inte rätten att vidta sympatiåtgärder, politiska stridsåtgärder eller indrivningsblockader. Ingen inskränkning görs i rätten att vidta fackliga stridsåtgärder i syfte att uppnå ett kollektivavtal.

Svensk arbetsmarknad bygger på att parterna reglerar arbetsmarknaden så långt det går. Det här är en historisk överenskommelse som visar på styrkan i den svenska modellen.

 

Frågor och svar – överenskommelsen om strejkrätten

Vad innebär den här överenskommelsen?

Förslaget innebär att det inte längre blir tillåtet att vidta stridsåtgärder som inte syftar till att uppnå kollektivavtal. Förslaget påverkar dock inte rätten att vidta sympatiåtgärder, politiska stridsåtgärder eller indrivningsblockader. Ingen inskränkning görs i rätten att vidta fackliga stridsåtgärder i syfte att uppnå ett kollektivavtal.

Men hur kan ni över huvud taget gå med på att begränsa strejkrätten?

Det har varit ett absolut krav från oss att inte begränsa den demokratiska rätten att strejka. Men med den här regleringen ser vi till att konflikter som den i Göteborg inte blir möjliga samtidigt som den demokratiska rätten att strejka inte inskränks.

Vad menar ni med att maktbalansen på arbetsmarknaden inte rubbas med det här förslaget?

För de 3,4 miljoner löntagare som är medlemmar i de tre centralorganisationerna kommer det här inte innebära några förändringar alls. Lagändringen som vi föreslår är en kodifiering av gällande praxis, avtal och rättstillämpning. Nu får samtliga organisationer rätta sig efter detta samtidigt som de fortfarande är fria att konflikta sig till ett avtal.

Ni menar att det den typen av konflikter som varit i Göteborgs hamn inte längre blir möjliga med ert förslag. Varför inte?

Av den enkla anledningen att det inte längre blir tillåtet att vidta stridsåtgärder som inte syftar till att uppnå kollektivavtal.

Men kan det inte finnas andra anledningar att strejka?

Den svenska modellen bygger på att fack och arbetsgivare kommer överens om kollektivavtal som när man tecknat dem innebär fredsplikt. Det handlar inte bara om löner utan ett kollektivavtal kan också innehålla andra regleringar för till exempel arbetstider och arbetsmiljö. Detta förhandlar parterna fram när kollektivavtalet är på väg att löpa ut. Innan ett nytt kollektivavtal är påskrivet har man all rätt i världen att strejka. Sen gäller fredsplikt. Det är viktigt att den principen upprätthålls, annars skadas svensk arbetsmarknad.

Men hamnarbetarna i Göteborgs hamn är ju störst. Ändå är det Transport som har avtal. Det verkar ju som att den här principen om största fack bara gäller när det passar er?

Hamnarbetarna är störst på några platser i Göteborgs hamn. Men när det gäller de som jobbar i hamnar runt om i Sverige så är majoriteten med i Transport, som dessutom tecknar riksavtal.

Varför väntar ni inte på att utredningen ska bli klar i stället och kommer med era synpunkter då?

Vi gillar inte den inriktning som utredningen har tagit. Och i stället för att vänta in resultatet på en utredning som vi förmodligen inte kommer att gilla tyckte vi att det var bättre att försöka hitta en lösning tillsammans med arbetsgivarna. Vilket vi nu också gjort. Det följer den svenska modellen där parterna tar stort ansvar för svensk arbetsmarknad.

Hur tror ni att regeringen och de andra riksdagspartierna kommer att reagera på det här?

Det skulle vara mycket förvånande om politikerna ska in och peta i detta nu när vi parter har gjort en överenskommelse som vi är nöjda med. Det är såhär den svenska modellen fungerar när den är som bäst. Det bästa är om parterna kan sköta så mycket som möjligt av regleringarna på arbetsmarknaden utan politisk inblandning.

Vad händer nu?
Nu överlämnar vi vårt förslag till lagstiftaren och förutsätter att det kommer att ligga till grund för en ny lagändring. Allt annat vore oklokt.