1880-talet

Bageriarbetareförbundet bildas 1896

Verksamheten blev snabbt framgångsrik och medlemsantalet tredubblades. Många avdelningar hade under första året lyckats att avskaffa det förhatliga kost- och logisystemet och folk fick istället betalt i pengar. Den utbildade bagarens lön låg i genomsnitt över arbetarna inom industrin och andra hantverk. Genom omfattande strejkaktioner och skicklig förbundsledning lyckades förbundet och avdelningarna höja bagarnas levnadsstandard. Nattarbetet hade förvisso inte avskaffats, men reducerats kraftigt. Arbetstiderna hade förkortats från 15-17 timmar till 10 timmar på de flesta ställen, även om det fortfarande förekom 72-timmarsvecka på en del orter. Fackföreningarna tog ofta initiativ till att starta kooperativa bagerier. Vilka ofta uppträdde som ”mönsterarbetsgivare”. I Skåne hade 9 timmars arbetsdag införts i dessa bagerier.

Sociala skyddsnät obefintliga

Vid den här tiden saknades alla sociala skyddsnät för arbetarna. Risken att förlora jobbet, att bli sjuk, råka ut för olycksfall var mycket stor. 1898 års kongress tillsatte därför en rad kommittéer, som fick i uppdrag att ta fram olika kassor, som skydd för medlemmen: Begravnings- och invaliditetskassa, sjukkassa och rese- och understödskassa. Kassorna finansierades av särskilda avgifter. Dessutom ställdes krav på arbetsgivarna att försäkra arbetarna för olycksfall.

1880

Bild från Schumachers bageri 1909 (fd Danska bageriet)