Historik

Bageriarbetareförbundet bildas 1896

Förbundets verksamhet blev snabbt framgångsrik och medlemsantalet tredubblades. Många avdelningar hade under första året lyckats att avskaffa det förhatliga kost- och logisystemet och folk fick istället betalt i pengar. 

Den utbildade bagarens lön låg i genomsnitt över arbetarna inom industrin och andra hantverk. Genom omfattande strejkaktioner och skicklig förbundsledning lyckades förbundet och avdelningarna höja bagarnas levnadsstandard. 

Nattarbetet hade förvisso inte avskaffats, men reducerats kraftigt. Arbetstiderna hade förkortats från 15-17 timmar till 10 timmar på de flesta ställen, även om det fortfarande förekom 72-timmarsvecka på en del orter. Fackföreningarna tog ofta initiativ till att starta kooperativa bagerier, vilka ofta uppträdde som "mönsterarbetsgivare". I Skåne hade 9 timmars arbetsdag införts i dessa bagerier.

Sociala skyddsnät obefintliga

Vid den här tiden saknades alla sociala skyddsnät för arbetarna. Risken att förlora jobbet, att bli sjuk, råka ut för olycksfall var mycket stor. 

1898 års kongress tillsatte därför en rad kommittéer, som fick i uppdrag att ta fram olika kassor, som skydd för medlemmen: Begravnings- och invaliditetskassa, sjukkassa och rese- och understödskassa. 

Kassorna finansierades av särskilda avgifter. Dessutom ställdes krav på arbetsgivarna att försäkra arbetarna för olycksfall.

Sveriges Bageriidkareförening bildas år 1900. 

1905 Arbetarledare talar för fred och döms till fängelse. 

Den 20 april inleddes den första demonstrationen. 20 000 arbetare hade samlats, vid den då vanliga mötesplatsen Lill Jans, för att lyssna på kraven. 

Därefter marscherade man mot Stockholms Folkets Hus. Vid Jakobs Torg och Gustav Adolfs Torg väntade polisen och det blev en blodig sammandrabbning. Polisen hade i uppdrag att förhindra kungligheterna bevittna denna väldiga opinionsyttring. 

Polisen drog blankt mot folkmassan och företog masshäktningar. Ett 40-tal arresterades, bl.a. Kata Dalström, och ett antal demonstranter fick föras till sjukhus.

Agitationsarbete för att öka organisationsgraden

Efter 1906 års kongress inledde förbundet ett intensivt agitationsarbete för att höja organisationsgraden. Till förbundet knöts en kvinnlig medlem Annie Karlsson, med speciell uppgift att agitera bland kvinnorna i branschen. Det var med bidrag från LO som denna tjänst kunde inrättas. 

Kampanjen gav ett gott resultat - de kvinnliga arbetarna i de s.k. hembagerierna började organisera sig. Kost- och logisystemet undanröjdes: de långa arbetstiderna reducerades kraftigt, det förhatliga "Pigsystemet" avvecklades där kollektivavtal upprättades. 1907 fick vissa män rösträtt.

Kata Dahlström

Kvinnornas arbete uslare än männens

Kvinnorna var "fuskare" i yrket. De flesta kvinnliga bageriarbetare var "städjade", dvs "pigor" som löd under tjänstehjonsstadgan. De stod därmed under ägarens oinskränkta makt, inga avtal gällde. De fick arbeta under odrägliga förhållanden, med längre arbetstider och lägre lön än de manliga bagarna. 

Tjänstehjonsstadgan, arbetsgivarens motstånd mot kvinnligt medlemskap i facket, männens motvilja och kvinnornas egen likgiltighet är faktorer som sammantaget motverkade facklig aktivitet och medlemskap bland kvinnorna. 

Kvinnans tjänstehjonsställning var samtidigt ett hot mot männen. Riskerna var överhängande att outbildad arbetskraft med lägre lön, kunde äventyra gesällernas ställning. I "Bageriarbetaren" skriver signaturen Thor om kvinnligt fackligt medlemskap

.

Bageriarbetare samlade kring mästaren under en paus i arbetet.

Lönesänkning med 40 procent

Den snabba stegringen av levnadskostnaderna fick sin kulmen under 20-talet. Arbetsgivarna drev sin lönereduceringskamp mot fackföreningen och dess medlemmar hårt . 

För arbetarklassen blev krisen mycket kännbar. Lönereduceringar med upp till 40 procent var ingen ovanlighet. Dessutom drabbades landet av en massarbetslöshet som blev permanent under hela 20-talet. 

De statliga insatserna för att bidra med stöd åt de arbetslösa var minimala och begränsades i stort sett till nödhjälpsarbete. Fackföreningarnas arbetslöshetskassor förmådde inte heller ge sina arbetslösa medlemmar tillräckliga bidrag till försörjningen. Nöd och fattigdom drabbade tusentals som utan egen förskyllan förlorat sina jobb.

1921 fick kvinnorna rösträtt.
1922 bildas Livsmedelsarbetareförbundet.

Stora löneskillnader

Efter sammanslagningen av de tidigare förbunden kom löneskillnaderna i dagen mellan de olika yrkesgrupperna. Hittills fanns inga större ambitioner till en mer solidarisk lönepolitik. Kvinnolönerna hade i någon mån förbättrats, men fortfarande var avståndet till männen markant. 

I det nya förbundet var bageriarbetarna fortfarande den dominerande gruppen och lönerna inom denna yrkeskår var höga i jämförelse med övriga hantverk och industrier. 1926 Kolgruvearbetarna vägrar ställa upp. Gruvarbetarna tyckte det var väl magstarkt av Livsmedelsarbetareförbundet att dra igång en blockad mot de två bagerier som gav dem det billigaste brödet. 

Från att i början ha varit en helt normal intressekonflikt artade den sig till att bli en facklig riksangelägenhet. Nu följde ett intressant och principiellt efterspel som berörde hela fackföreningsrörelsen. Skrombergakonflikten kom att framstå som exempel på bristande solidaritet.

1929 Samorganisationskommittén bildas

1929 inger förhoppningar inom arbetarrörelsen. Men i inledningen av trettiotalet drabbas landet återigen av en ny djupgående världskris. Arbetslösheten tog ny fart och blev lika hög som tidigare.

Socialdemokratin i Sverige börjar formulera ett nytt reformprogram med konkreta åtgärder för att minska arbetslösheten. I Tyskland smider nazisterna andra planer på hur krisen skall lösas.

Ett yrke går ur tiden

I början av 1930-talet övergick bryggeriindustrin till annan förslutning av glasflaskorna. Patentkorken, som den kallades, blev till förfång för korkarbetarna. 

Vid 1931 års bryggeriarbetarekongress föreslog denna yrkesgrupp ett uttalande, som måste ses som ett desperat försök att rädda jobben: "Då en del bryggerier samt vattenfabriker gått in för användande av patentkork, vilket inverkar menligt för korkarbetarna, få vi anhålla att kongressen ville uttala, att utkörare icke framhålla eller agitera för patentkorken utan i görligaste mån framhålla naturkorkens bättre naturliga förutsättningar framför patentkorken." Kongressen antog uttalandet.

Ekonomisk världskris

Svår arbetslöshet, 26% i Sverige utan jobb. Fem arbetare skjuts i Ådalen. Ådalen - en skamfläck i historien! 

Den 14 maj 1931 skedde de fruktansvärda skotten i Lunde i Ådalen, där fem arbetare sköts ihjäl under en demonstration. Detta gav kongressen anledning att göra ett kraftfullt uttalande mot såväl myndigheter som borgarpressen, som lade skulden på arbetarna själva.

S går fram med reformer

1932 Kreugerkraschen. Per Albin Hansson bildar regering. Nytt socialdemokratiskt program, inleder 1930-talets reformpolitik. I en socialdemokratisk partimotion till riksdagen 1930 konstateras att arbetslösheten tycks vara permanent och okänslig för konjunktursvängningar. 

Partiet fann det angeläget att skapa ett krisprogram, En aktiv arbetsmarknadspolitik tar här sin början. En efterfrågehöjande politik föreslogs i en ny partimotion 1932. Programmet leder fram till seger i 1932 års val och 44 år av oavbrutet regeringsinnehav fram till 1976.

Debatt om arbetslöshet

1934 Arbetslöshetsförsäkring. Arbetslösheten var det stora debattämnet inom förbundet under 30-talet.

I Mål och Medel förekom många inlägg om hur arbetslösheten borde angripas. Arbetstidsförkortning var ett medel som gärna togs fram.

Gifta kvinnor med arbete i produktionen blev måltavla för de manliga medlemmarna. I en rad artiklar hävdades att gifta kvinnor borde stanna hemma, till förmån för manliga familjeförsörjare. De gifta kvinnorna hade ju sin försörjning genom familjefadern och borde nöja sig med detta. Kvinnorna blev inte svaret skyldiga, utan gick till motattack.

Stram krispolitik

Sedan andra världskrigets inledning hade Sverige en samlingsregering. En stram krispolitik hade införts. Detta tvingade arbetsmarknadens parter till central samordning, för att reglera de så kallade ramavtalen i enlighet med regeringens och myndigheternas önskan. Det rådde brist på de flesta varor och dyrtidstillägg infördes i avtalen, genom speciell indexberäkning.

1935 Lag om folkpension.
1938 Saltsjöbadsavtalet, 2 veckors semester, folktandvård, 1 maj allmän helgdag.
1939 Andra världskriget bryter ut.

Per-Albin Hansson blev statsminister 1932.

Exportindustrin stod för utveckling och tillväxt

Äntligen fred i Europa igen. Under kriget försämrades reallönen för alla till följd av bristen på varor och stigande levnadskostnader. 

Under krigsåren hade regeringen infört pris- och lönestopp, varför det var svårt för fackföreningarna att kompensera medlemmarna via förhandlingar. LO och SAF hade enats om ett ramavtal med indexreglerade, blygsamma höjningar. 

Svår period för livsmedelsarbetare

För livsmedelsarbetarna var denna period extra svår eftersom de mest prisreglerade och ransonerade varorna var livsmedel.  LOs efterkrigsprogram gick ut på att lönerna efter kriget skulle återföras till 1939 års nivå. Detta skedde också på många områden. 

Utvecklingen går mot konflikt. Efterkrigstidens ekonomiska expansion kastade om marknadsbilden. Nu blev det exportindustrin som stod för utveckling och tillväxt och den tidigare dominerande hemmaindustrin fick en underordnad betydelse. 

Rationaliseringar och stordrift

Fackföreningsrörelsen och SAP samlades kring efterkrigstidens nya program om näringspolitiken. Rationaliseringar och stordrift skulle lyfta Sverige och det under kriget avstannade folkhemsbygget skulle sättas igång.

1945 Lag om förbud att avskeda kvinnor på grund av äktenskap/barnafödande.
1947 Barnbidraget införs. Karin Kock, Sveriges första kvinnliga statsråd.
1948 Sverige i Marshallorganisationen för Europas återuppbyggnad.

Livsmedelsindustrin moderniseras

Det samhällsekonomiska läget i början av 1950-talet bäddade inte för förhoppningar om förbättrat löneläge för livsmedelsarbetarna. Koreakriget orsakade en kraftig inflation, ett uppenbart hot mot den fulla sysselsättningen och löntagarnas reallöner. Enligt förbundet var lönen och pensionsfrågorna de viktigaste. Allmän sjukförsäkring hade nyligen införts. 

Fler kvinnor inom förbundet

Välståndet ökade, allt fler arbetarfamiljer kunde nu skaffa sig bättre bostäder och kanske både en "Folka" och TV. Kvinnorna "lockas" ut på arbetsmarknaden och andelen kvinnor stiger inom förbundet. Under de närmaste åren kommer dryga miljonen kvinnor ut på arbetsmarknaden, huvudsakligen inom den offentliga sektorn. 

Produktionsmetoderna inom livsmedelsindustrin rationaliseras, stora kapitalintressen får upp ögonen för livsmedelsindustrins framtidsmöjligheter: efterfrågan på industriproducerad mat ökar i takt med att kvinnorna börjar förvärvsarbeta. Välståndsutvecklingen blev allt tydligare under 50-talet.

1950 Koreakriget bryter ut.
1951 Tre veckors semester.
1951 Kollektiv olycksfallsförsäkring beslutas vid 1951 års kongress.
1954 Fri nordisk arbetsmarknad.
1955 Allmän sjukförsäkring.
1956 Socialhjälpslagen.
1957 Folkomröstning om ATP.
1958 Arbetstidsförkortning 45 timmar.
1959 ATP-reformen. Ökad centralisering, även lokalt.

Minskad facklig aktivitet

Den fackliga aktiviteten var på tillbakagång, vilket skapade problem i framförallt de små avdelningarna som fortfarande var hänvisade till att sköta administration och verksamhet med frivilliga krafter. 

Det knakade i fogarna, då många av de aktiva fick svårt att på sin fritid hantera de växande fackliga uppgifterna. Fortfarande fanns det frivilliga krafter som åtog sig uppdrag som uppbördsmän och styrelseledamöter. Många av dem arbetade också som bokombud för Folket i Bild m.m.

Tidsandan gjorde det emellertid allt svårare att upprätthålla dessa för rörelsen så viktiga uppgifter. Nu när bilen och tv:n gjort sitt intåg blev det allt svårare att engagera de yngre att ta över de äldres fackliga vedermödor. Fackföreningsrörelsen blev varse problemet. 

Studiecirklar väcker intresset

I slutet av femtiotalet startades en brett upplagd medlemskampanj i form av studiecirklar under namnet "Medlem möter upp". Studieverksamheten utvecklas kraftigt och blir allt mer omfattande i jämförelse med förbundets tidigare låga intresse. 

Framförallt är det kursverksamheten kring ackordsfrågorna, men också om företagsnämndsverksamheten och arbetarskyddet. Även speciella kvinno- och ungdomskurser började arrangeras i förbundets egen regi.

Livs förändras

Livs omdanas, liksom samhället. 60-talet präglas av optimism. Socialt och politiskt fanns mycket kvar att göra och reformklimatet var gott. 

Tillväxt och facklig styrka blev tillsammans med ett fortsatt socialdemokratiskt regeringsinnehav garanter för en utveckling som sammanföll med förbundets strävan. 60-talet var det decennium då förbundet mycket markant "ömsade skinn". 

Omorganisationen till storavdelningar tog hela 60-talet i anspråk. Till sist blev Livs ett förbund som gick i spetsen för facklig förnyelse, men vägen dit var lång och mödosam. Det krävdes styrka för att kunna överbrygga interna skiljaktigheter och att skaka av sig gammal organisationsstruktur och anta ett öppnare sätt att arbeta som förstärkte medlemsinflytandet.

Krav på lika lön för lika arbete

En annan viktig fråga (som förbundet drivit sedan 50-talet) var kravet på lika lön för lika arbete. Ambitionen var att få "kvinnolön" att försvinna ur avtalstarifferna. Till kamp mot ackordslönen. Debatten bland medlemmarna var intensiv mot ackordssystemet. Vin och Sprit blev efter en lyckad försöksperiod förbundets första bransch som övergick till fasta löner.

Riskfyllda yrken

I takt med att livsmedelstillverkningen industrialiserades och fick en förändrad arbetsorganisation med nytt lönesystem ökade också arbetsskadorna. 1965 var sjukskrivningarna till följd av arbetsskador väsentligt högre i Livs än i övriga LO förbund. 

Få förbund har i fråga om arbetsmiljö och arbetsskador haft ett så vitt och brett fält att ta sig an som Livs. Tunga, slitsamma och monotona arbeten har funnits inom samtliga Livsbranscher: Chark- och slaktyrken med svåra skärskador, klimatförhållanden och golvproblem. Bagerier och konditorier med frekventa allergiskador och förpackningsarbeten med högfrekventa belastnings- och förslitningsskador. 

Tunga lyft och buller

Tunga lyft har lett till många ryggskador. Buller blev ett växande problem, som påverkade den psykiska hälsan. Utvecklingen på arbetsmarknaden, rationaliseringar och för Livs del även nya lönesystem, införandet av ackord, bidrog istället till att binda kvinnorna till låglöneyrken eller arbetsuppgifter som var lågt värderade.

1967 42,5 timmars arbetsvecka. Sjukförsäkringen 80 %. Folkomröstning om högertrafik. Svenska folket sa nej, men reformen genomfördes ändå.
1968 Nej till svenska atomvapen.

Industri på 60-talet.

Företagsdemokrati

1976 kom lagen om styrelserepresentation för anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar och därefter, 1977 kom lagen om medbestämmande, (MBL), som gav de fackliga organisationerna reella möjligheter att påverka alla viktiga beslut på arbetsplatsen. 

För arbetarrörelsen var detta den största demokratireformen sedan rösträttens genomförande. Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, vilken väsentligt ökade möjligheterna att bedriva facklig verksamhet på betald arbetstid samt arbetstagares rätt till ledighet för studier kom 1974. Då förverkligades också beslutet om avsättning till arbetsmiljöfond. 

Att samhällsdebatt och inrikespolitik inte alltid går hand i hand med fackliga krav och intressen är åren under 70-talets mitt ett gott exempel på. De är för alltid präglade av kärnkraftsdebatten medan demokratiseringen av arbetslivet blev en sekundär fråga.

Uteblivet inflytande

MBL födde stora förhoppningar om inflytande och medbestämmande över företagens utveckling. Men något verkligt inflytande över arbetet skapades inte. Lagen uppfattades som ett misslyckande, och kom så småningom att kallas "tutlagen".

Innan lagen kom kunde arbetsgivarna köra över de anställda hur helst han önskade, med MBL blev han tvungen att tuta först. Lagen ser exakt likadan ut idag som då den kom.

1970 Lag om 40 timmars arbetsvecka.
1972 Lag om löntagarrepresentation i företagens styrelse.
1973 LAS, arbetsgivarnas rätt att fritt avskeda avskaffas, skyddsombudens ställning stärks.
1974 90% sjuklön. Förtroendemannalag. Rösträtt från 18 år. MBL-lagen.
1975 Föräldraförsäkring, pension 65 år. 1976 Medlemmar 56.241. Trygghetsförsäkring fritidsskador i Livs.
Fackliga aktioner mot livsmedelsjätten Unilever.
I april 1977 undertecknade LO och SAF en överenskommelse om åtgärder för jämställdhet mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden.

Satsning på jämställdheten

Livs beslöt att lyfta fram den starkt eftersatta jämställdheten och tillsatte en arbetsgrupp och hyste förhoppningar om att kongressen 1981 skulle bli avstamp för ett nytänkande. Då skulle projektet presenteras. 

Vardagen för de allra flesta av förbundets drygt 21.000 yrkesarbetande kvinnliga medlemmar var fortfarande låglönearbete vid banden i konserv, bageri- eller charkfabrikernas paketeringsavdelningar. De monotona slitsamma arbetsuppgifterna var fortfarande förbehållna kvinnorna.

Vägen in i samhället

Det var vanligt att invandrare sökte sig till branscher inom vårt förbund. Varje större arbetsplats hade någon arbetare från annat land som på ett naturligt sätt flöt in i arbetslaget. 

Man talade knappast om invandrare, benämnde dem inte som grupp utan lät de enskilda människorna känna att de behövdes. Det betydde samtidigt att myndigheter och arbetsgivare överlät mycket av ansvaret för integreringen till arbetskamraterna eller ytterst till den enskilde individen. 

Det ankom på den nye att göra sig förstådd, att ansvara för sig själv och på ett lämpligt sätt hitta en väg in i det svenska samhället. Språket var många gånger det största hindret. Däremot var inte de kulturella skillnaderna så stora att de vållade problem, många av de nya kunde också genom föreningsliv eller organiserade sammanslutningar bevara sina egna traditioner.

Nästan hundra språkgrupper inom Livs

I mitten av 80-talet hade nästan 30 procent av Livs medlemmar invandrarbakgrund med närmare hundra språkgrupper representerade. Förbundet fick till stor del inrikta sig på att utbilda arbetsplatstolkar, för att åtminstone nå de större språkgrupperna. 

Invandrare i Sverige har lagstadgad rätt till undervisning i svenska språket. Ett sätt att kringgå lagen och problemet var att enbart anställa svensktalande arbetskraft. 

För att sprida kunskap om lagen projektanställde förbundet personer från stora språkområden, som såg till att medlemmarnas rätt till språkutbildning togs tillvara. Ändå kunde en undersökning i slutet av 70-talet visa att ungefär en tredjedel av medlemmar som varit berättigade till svenskundervisning inte fått det. 

1980 58.857 medlemmar i Livs. Storkonflikt, 750.000 i LO lockoutas, 100.000 strejkar.

Framsynt program för näringspolitiken

Det näringspolitiska program, som presenterades vid kongressen 1981, kan betecknas som ett av de mest framsynta och viktigaste ställningstaganden förbundet någonsin gjort. En mer ambitiös helhetsbild av livsmedelskedjan, från producent till konsument- och exportled, har knappast framställts i landet. 

Att programmet inte enbart bevakade det fackliga perspektivet utan även dessutom tog hänsyn till hela samhällsutvecklingen, tyder på ett nytänkande i den fackliga rörelsen som var, och fortfarande är, unikt. Programmet blev också mycket uppmärksammat och låg till grund för en total genomlysning av hela livsmedelspolitiken.

1983 Stora insatser mot ungdomsarbetslöshet.
1985 62.818 medlemmar i Livs.
1986 Olof Palme mördas. 

Nej till sammanslagning

1991 Kongressen sa nej till sammanslagning Fabriks-Beklädnads och Livs.
1993 Visionen "En Livs levande fackförening" antas av kongressen.
1995 62.710 medlemmar ingick i Livs.

Livs firar 100 år

1996 Svenska Livsmedelsarbetareförbundet fyller 100 år och håller kongress med starkt sikte på framtiden: Medlemmen i centrum! Extrakongressen hade gjort sina vägval. 

Förbundet hade stakat ut sin väg som fristående facklig organisation och överlämnat ett betydande ansvar till medlemmarna. Framför allt ville man se demokratiutredningen som ett i grunden nytt fackligt arbetssätt, med en både långtgående och betydande frihet för avdelningar och klubbar att arbeta utifrån sina lokala förutsättningar.

Kravet på studie-, jämställdhets- och arbetsmiljökommitté på avdelningsnivå avskaffades och klubbverksamheten fick en helt egen paragraf i stadgarna. 

Det blir nu arbetarrörelsens två grenar som inför det svenska folket måste bevisa att de fortfarande är den bärande kraften för det goda samhället. I den kampen kommer Svenska Livsmedelsarbetareförbundet att finnas med. Nu liksom då Olof Palme en gång uttryckte att "...vi kan tvista om medlen men aldrig om målen".

När Livsmedelsarbetareförbundet samlades till sin sista ordinarie kongress under detta sekel, kunde ombuden med erfarenheten av 100 års facklig kamp, med tillförsikt ta sig an uppgiften att lägga fast kursen för 2000-talets verksamhet.

1997 det första Industriavtalet tecknades. 

Samarbetet mellan Facken inom industrin inleds.

Kräv kravmärkt arbete

Förbundet satsar hårt på arbetsmiljöarbetet

Avtalsområden slås ihop till ett gemensamt Livsmedelsavtal

Första kvinnan i Livs ledning

Vid kongressen 2005 valdes Eva Guovelin (fd Karlsson) till tredje ordförande. Hon blev den första kvinnan i förbundets ledning.

2007 Livs inför inkomstförsäkring som komplement till a-kassan

Ja till ny organisation

2009 Kongressen beslutar om en ny organisation med en gemensam verksamhet och ekonomi. Avdelningarna upphör och fem verksamhetsregioner inrättas. All administration sker från förbundskontoret. Klubbarna blir lokal facklig organisation och ges rätt att utse kongressombud. Ombudsmännen inom varje verksamhetsregion utgör ett gemensamt ombudsmannalag.

2010-talet
Organisationsgraden sjunker bland arbetare.

Livs nya organisation genomförs i praktiken.

Ökad fokus på medlemsrekrytering och demokratiutveckling.

2018 Ett nytt huvudavtal mellan Svenskt Näringsliv och LO träffas.

Pandemi utbryter och restriktioner för att mötas införs.

Ökat fokus på Medlemsnära arbete.

Ny rutin för att teckna kollektivavtal ger effekt.

Lantarbetare och trädgårdsarbetare beslutas tillhöra Livs.

Vid LO kongressen 2024 beslutades att Livs ska organisera arbetare inom jordbruk, vattenbruk, trädgårdsarbete och bärplockning.