Kollektivavtal
Kollektivavtalet är en fantastisk uppfinning. Det ger trygghet och rättvisa för dig som anställd, samtidigt som företagen får goda villkor som vässar deras konkurrenskraft. Förutsättningar som alla vinner på. Samtidigt är kollektivavtalet en viktig garanti mot sänkta löner och försämrade arbetsvillkor.
Livs tecknar nationella kollektivavtal för de olika branscherna inom svensk livsmedelsproduktion. På en arbetsmarknad med rättvisa villkor konkurrerar företag i stället med bättre produkter och modernare produktion. Precis som det ska vara. Att se till att avtalen följs är en del av det dagliga fackliga arbetet för Livs förtroendevalda och ombudsmän, som dessutom jobbar frenetiskt med att teckna nya avtal.
Livs tecknar kollektivavtal med arbetsgivarorganisationerna Livsmedelsföretagen och Gröna arbetsgivare där din arbetsgivare är medlemsföretag eller så tecknar Livs ett hängavtal direkt med din arbetsgivare.
Livs största avtal är Livsmedelsavtalet som omfattar branscherna: Bagerier, Bakmedelsindustrin, Barilla-OLW, Bryggeriindustrin, Brännvinsbränneri- och Stärkelseindustrierna, Chokladindustrin, Glassindustrin – Tillverkning, Jästbolaget AB, Konservindustrin, Kvarnindustrin, Lagerpersonal vid glassföretag, filial- och depålager samt distributörer, Margarinindustrin, Matfågelslakterier, Mejeriindustrin, Santa Maria AB, Slakteri- och charkuteribranschen, Stadex och Äggproduktindustrin.
Varje bransch har tilläggsavtal i avtalet för att reglera speciella förhållanden för den branschen.
Kollektivavtalen skiljer sig åt mellan de olika branscherna, men de flesta avtalen innehåller i korthet:
Livs har i huvudsak två arbetsgivareorganisationer som motpart, Livsmedelsföretagen och Gröna arbetsgivare. Livsmedelsavtalet som tecknats med Livsmedelsföretagen omfattas av Industriavtalet.
Samordning med andra
Livs har som tradition att samordna avtalskraven med övriga förbund inom LO och att ha en gemensam avtalsplattform med Facken inom industrin. Facken inom industrin består av Livs, IF Metall, GS, Unionen och Sveriges Ingenjörer.
Avtalskrav från Livs
I god tid innan avtalsrörelsen drar igång på allvar påbörjas förberedelsearbetet. Det finns ett stort utrymme för Livs att påverka avtalen inom livsmedelsbranschen. I förhandlingarna kan Livs både ta upp krav som gäller hela livsmedelsindustrin och specifika krav som gäller särskilda branscher. Det är inte bestämt på förhand vad som ska ingå i avtalet. Livs kan lyfta fram nya frågor som inte finns med i det nuvarande avtalet. Grunden för avtalskraven startar i diskussioner bland medlemmar och förtroendevalda om vad som är viktigt. De diskussionerna mynnar ut i avtalsmotioner som behandlas på Livs förbundsmöte. Därefter får förhandlingsdelegationerna diskutera och göra nödvändiga prioriteringar. Motioner och prioriteringar utgör en grund för Livs inriktning i de gemensamma samordnade avtalsdiskussionerna. Förslagen till gemensamma krav inom LO och Facken inom industrins avtalsplattform behandlas på förbundsmötet. De slutliga avtalskraven för Livs diskuteras i förhandlingsdelegationerna och beslutas av förbundsstyrelsen.
Växlar krav med motparterna
Ett led i avtalsrörelsen är att Livs växlar krav inför förhandlingarna med motparterna. Enligt Industriavtalet ska kraven växlas senast tre månader innan avtalen löper ut.
Under de två första månaderna efter kravväxlingen förhandlar Livs och Livsmedelsföretagen med varandra. Sista månaden deltar också så kallade opartiska ordföranden som blivit utsedda av parterna inom industrin.
Under hela förhandlingsprocessen hålls förhandlingsdelegationen och förbundsstyrelsen underrättade och kallas in vid behov. I slutfasen av förhandlingarna, innan ett nytt avtal skrivs under, är förhandlingsdelegationen alltid inkallad. Även förbundsstyrelsen är inkallad i slutskedet.
När det finns ett förslag till avtal ska förhandlingsdelegationen yttra sig och föreslå om förbundet ska godta eller förkasta avtalet. Därefter fattar förbundsstyrelsen det slutliga beslutet.
Ofta gäller avtalen längre tidsperioder.
Att få igenom kraven
Målet för de fackliga organisationerna är att komma överens med arbetsgivarna utan att det ska bli någon konflikt. För Livs är det viktigt att fundera på vilka krav som är allra viktigast och som vi kan slåss extra hårt för.
Livs kan varsla om konflikt om arbetsgivaren inte bryr sig om de fackliga kraven. Det betyder att Livs kan ta till konfliktåtgärder om inte motparten går förbundets krav till mötes. Ibland kan det handla om att blockera all övertid eller att ta ut medlemmar i vissa branscher eller företag i strejk. Ett varsel måste lämnas sju arbetsdagar innan en konflikt kan verkställas. Om parterna inte kommit överens inom den tiden blir konflikten verklighet.
Senast Livs varslade om strejk i en avtalsrörelse var 2010, men det blev aldrig någon konflikt eftersom Livs och Livsmedelsföretagen kom överens. Senast som Livs tog ut medlemmar i strejk under en avtalsrörelse var 1995, då var det inom bageribranschen. Arbetsgivaren kan i sin tur svara med till exempel lockout. Det betyder att arbetsgivaren utestänger de anställda från sina arbetsplatser.
Oavsett om det är Livs eller arbetsgivaren som utlöser konflikt i form av strejk eller lockout, har berörda medlemmar rätt till konfliktersättning. En konflikt kan dock alltid bli kännbar. Livs har en solid ekonomi och har under många år byggt upp en stark strejkkassa för eventuella konflikter.