Livs.se

För 4 år sedan

Frågor och svar konflikten Ingeborgs bageri

Stort tack för allt stöd i diskussionerna om varför Livs krävt kollektivavtal på Ingeborgs bageri/Kabes AB och efter olika händelser lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen. Här följer svar på olika frågor som ställts tillsammans med några klargöranden.
Varför är det så viktigt med kollektivavtal?

Vilka är det som ska teckna avtal och varför ska avtal tecknas?
Ingeborgs bageri/Kabes AB bedriver verksamhet inom Livsmedelsarbetareförbundets avtalsområde för bageri.

Livsmedelsavtalet är det kollektivavtal som tecknats mellan Livs och Livsmedelsföretagen. Livsmedelsavtalet gäller livsmedelsindustrins olika branscher. 5000 bagerianställda omfattas av Livsmedelsavtalet och finns på bagerier runt om i Sverige, små och stora.

Arbetsgivare har två möjligheter:
— Om ett företag är medlem i arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen omfattas företaget av Livsmedelsavtalet.

— Om ett företag inte är med i en arbetsgivarorganisation har Livs rätten att skriva så kallat hängavtal som innebär att man lyder under det centrala avtalet. En överenskommelse mellan Livs och det enskilda företaget som hänger på Livsmedelsavtalet. Företagen betalar inga avgifter till Livsmedelsarbetareförbundet för att ha hängavtal.

Vad innehåller avtalet?

Avtalen reglerar två typer av frågor: löner och allmänna villkor. Regleringen av löner handlar om lönenivåer, ob-tillägg, övertidstillägg, helglön, semesterlön, försäkringar, pensioner mm.

Allmänna villkor handlar om det som inte är löner. Det kan vara anställningsformer, arbetstider, arbetsmiljö och utbildning av personalen.

Vad innebär fredsplikten och vilka ansvarar för avtalen?

Kollektivavtalet innebär att parterna förbundit sig till en långtgående fredsplikt. Under avtalsperioden får inga konflikter, som strejker och lockouter, förekomma. Det är parterna som ingått avtalet som bestämmer över det och tar ansvaret för att det följs. När ändringar behöver genomföras är det också en fråga för fackföreningen och den arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation som kommit överens om avtalet. Kollektivavtal i Sverige omfattas av ett regelverk som främst finns i Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL).

Vad innebär den svenska modellen?

Kollektivavtalet är grunden för den modell vi har för relationerna på arbetsmarknaden och har en över hundraårig tradition.

Det finns ca 110 parter på den svenska arbetsmarknaden, 60 fackliga organisationer och 50 arbetsgivarorganisationer. Tillsammans tecknar de mer än 650 kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor. År 2012 omfattades 96 % av anställda inom arbetaryrken i Sverige av kollektivavtal. (Uppgifterna hämtade från www.medlingsinstitutet.se, läs mer där om du är intresserad.)

De fackliga organisationerna och Svenskt Näringsliv är överens om att bevara den svenska modellen med kollektivavtal. Kollektivavtalet är inte bara frågan om lönenivåer och allmänna arbetsvillkor utan styr även löntagarnas försäkringar och framtida pensioner. Kollektivavtalet är helt enkelt garantin för löntagarnas rättigheter och trygghet. Men även, och inte minst, ordning och reda på arbetsmarknaden.

Kollektivavtalet är också till för att sund konkurrens ska råda mellan företag. Att använda sämre villkor för anställda skapar osund konkurrens. Det drabbar i slutändan de som arbetar i företag med kollektivavtal eftersom deras jobb hotas. Kollektivavtalen garanterar helt enkelt att vi håller lönedumpningen borta från svensk arbetsmarknad.

Utan kollektivavtal får vi en kapplöpning mot botten där den som erbjuder lägst och sämst ”vinner” medan bra företag riskerar att konkurreras ut. Utan kollektivavtal har vi ingen fungerande arbetsmarknad, därför är kampen för kollektivavtal så viktig.

Vad har hänt?

— Livs kontaktade Ingeborgs bageri om att teckna kollektivavtal. I första hand uppmanade vi företaget att gå med i en arbetsgivarorganisation, men då företaget inte ville det begärde vi att ett hängavtal på det centrala avtalet skulle tecknas. Företaget fick en betänketid för att gå igenom vad det innebär. Då Livs återigen tog kontakt vägrade företaget att skriva på avtalet med hänvisning till att det skulle bli för dyrt.

— Företagets ekonomi har Livsmedelsarbetareförbundet ingen insyn i. Principen är att om företag har anställda ska det finnas kollektivavtal och företag ska kunna betala avtalsenliga löner, pensioner, försäkringar mm.

— När företaget vägrade varslade Livsmedelsarbetareförbundet om blockad mot företaget, vilket framförallt innebar att Livs medlem skulle tas ut i konflikt. I samma läge meddelade Livs Medlingsinstitutet om varslet om blockad – då utsåg Medlingsinstitutet en medlare.

— Medlaren förklarade för företaget vad det innebär att teckna och att inte teckna avtal med de följder som det kan leda till. Även då vägrade företaget att teckna avtal varvid blockaden trädde i kraft den 23 mars.

— Blockaden är vårt påtryckningsmedel för att säkra schyssta villkor för livsmedelsarbetare. Den är en medborgerlig rättighet, skyddad i Sveriges grundlag.

— Blockaden genomfördes genom att ta ut medlemmen i strejk och att blockadvakter informerade om konflikten och dess orsaker. Inga leveranser stoppades.

— Blockadvakterna var medlemmar från andra arbetsplatser i Linköpingsområdet samt egna funktionärer.

— Den 1 april skrev företaget på ett avtal (hängavtal). Det skedde på ett möte där ägaren, Livs ombudsmän och medlaren deltog och platsen var tingsrätten i Linköping.

— I och med det avblåstes blockaden omedelbart och medlemmen återgick i arbete.

— Dagen efter varslade företaget medlemmen om uppsägning. Efter förhandlingar så sades medlemmen upp.

— Medlemmen började med att arbeta kvar under uppsägningstid på Kabes. Tills medlemmen blev erbjuden en visstidsanställning på ett annat företag som hon började på den 27 april. Det är i detta läge arbetsgivaren och medlemmen är överens om att hon inte behöver fullfölja sin uppsägningstid. Medlemmen har även skriftligt meddelat arbetsgivaren att hon hävdar sin rätt till återanställning enligt LAS.

— Det är en mycket ovanlig åtgärd och förbundet tog detta vidare till jurister för granskning. Livsmedelsarbetareförbundet anser att orsaken till medlemmens uppsägning är hennes fackliga tillhörighet och den grundlagsskyddade rättigheten att organisera sig fackligt. Detta kallas i dagligt tal för föreningsrättskränkning. En stämningsansökan lämnades in till Arbetsdomstolen den 24 april. Beloppen följer praxis i dylika stämningsansökningar.

— Det som nu följer är att Arbetsdomstolen ska pröva ärendet.

Varför har Livs tagit bort inlägg på Facebook?

Vi värnar yttrandefriheten och har vår Facebooksida öppen för kommentarer. Detta till skillnad från andra sidor och grupper där kommentarsfunktionen är begränsad till utvalda användare.

Men när ett organiserat drev genomförs och grupper gör allt vad de kan för att komma med okvädningsord, smutskasta förbundet och sprida lögner, förbehåller vi oss rätten att ta bort inlägg och spärra användare.

Dessa grupper får föra sina kampanjer i andra forum.

Livsmedelsarbetareförbundet är en demokratisk organisation som verkar på medlemmarnas uppdrag.